Mer mattestöd

Som jag skrev för en tid sen har jag börjat stödundervisa i matte en gång i veckan i en klass för vuxenstuderanden som är invandrare. I början visste jag inte alls vad jag höll på med eller vad jag förväntades göra och var på väg att ge upp och sluta. Improvisera undervisning är så inte min grej. Det ska vara klara besked och tydliga instruktioner. Men på nåt sätt började det gå ändå och nu är det riktigt roligt. Jag har till och med lärt mig division på papper igen.

Det här är också så helt annan situation än att stå inför en klass med tonåringar eller universitetsstuderanden, som jag testade på som lärarauskultant och räkneövningsassistent. För det första sitter jag med en eller två studeranden och vi går igenom lite teori och räknar igenom problem tillsammans. För det andra är åtminstone de här vuxenstuderandena väldigt motiverade att lära sig och det känns mer som att vi är samarbetspartners än lärare och elev. Dessutom: det är rätt sällan i mitt jobb som jag känner att jag behärskar nåt område till 100% och kan allt jag behöver kunna. När det gäller procenträkning och bråk däremot – I got this.

Annars då? Det är varmt och somrigt.

IMG_2080IMG_2090

Så här stora är grönsaksplantorna nu. Till vänster tomat och basilika och till höger zucchini.

IMG_2093

Advertisements

Ljudböcker i bilen

Minst ett par dagar i veckan kör jag från Oak Ridge till Knoxville och tillbaka, det vill säga totalt en timme i bil. Förr tyckte jag det var galet att tillbringa så mycket tid i bilen, men nu känns det inte speciellt konstigt. Speciellt om jag har en bra ljudbok att lyssna på så ser jag nästan fram emot att ha så mycket “lästid”.

Jag har precis lyssnat färdigt Knausgårds Min kamp 1, som jag började på för säkert ett år sedan men inte fastnade för då. Nu var jag väldigt fängslad av beskrivningarna från hur han städar bland eländet i sin farmors hus och stämningarna i huset. Jag gillade städandet på samma sätt som jag som barn gillade Robinson Crusoe och hans ansträngningar för att säkra mat och boende åt sig. Eller som jag gillade att läsa om Harry Potters skolvardag och lektioner. Eller Cheryl Strays långsamma vandrande i Wild. Kanske det är ordning och reda-genen i mig som njuter… Undrar om det finns en speciell genre för den här typen av böcker. Anti-action typ.

Med ljudboken finns också fördelen att jag kunde zona ut under Knausgårds beskrivningar av  himlens skiftningar eller andra utsvävningar, istället för att vara tvungen att läsa om stycket flera gånger som säkert skulle vara fallet om det var en fysisk bok. Trots en del tråkigare partier tyckte jag mycket om Min kamp, men är osäker på om jag kommer att läsa fler delar.

Konferens på Biltmore Estate

Jag hjälpte till på en konferens på Biltmore Estate utanför Asheville, North Carolina från söndag till fredag. Typ med praktiska arrangemang. Konferensens tema var bestrålningseffekter i stålet i kärnreaktorns tryckkammare, så det var faktiskt helt bra att lyssna på talen också och det fanns en hel del halvbekanta forskare på plats.

Biltmore är det största privat ägda huset i USA och byggdes under sent 1800-tal av George Vanderbilt. Runt huset finns enorma trädgårdar och ägor och stora delar är nu en (dyr) turistattraktion där turister bussas runt mellan huset och trädgårdarna och shoppar och restauranger. Konferensen hölls på ett hotell inne på området med vacker utsikt över kullar och berg.

IMG_1999

IMG_2001

Biltmorehuset i bakgrunden:

IMG_2004

IMG_2021

IMG_2017

IMG_2023

Eftersom vi var i North Carolina blev det en del prat om lagen som staten just infört för att tvinga transpersoner att använda toaletten för det kön som står på deras birth certificate. I min erfarenhet är det rätt sällan som naturvetare och ingenjörer diskuterar samhällsfrågor på ett nyanserat sätt, men det var faktiskt helt okej civiliserade diskussioner. (Själv känner jag mig alltid sjukt obildad då jag diskuterar med “humanister”.)

Jag besökte också Asheville, bland annat för att testa deras lilla klättringsgym, och för att fönstershoppa.

IMG_1998

Sista kvällen åt jag så himla goda kammusslor (tror jag scallops heter på svenska) på Corner Kitchen i Asheville att jag måste sätta hit en bild bara för att påminna mig själv.

IMG_2062

Visumlimbo

Jag drömmer om sommar i Finland och långa semesterdagar. Tyvärr väntar jag på nytt visum sedan i december, vilket i värsta fall kan ta åtta månader (!!), så det är lite oklart om jag kan åka utanför USA eller inte i sommar. För ett par veckor sen betalade mitt jobb dock för att få en snabbare behandlingstid för mitt visum och förhoppningsvis kommer ansökan att gå igenom snart.

Med andra utlänningar pratar vi ofta om visum och Green Cards och behandlingstider. Som finländare går det ändå rätt smidigt att åka hem och förnya sitt visum under semestern. Mina kinesiska kolleger undviker att åka hem eller på konferenser utomlands i betydligt större grad då de kan bli fast i Kina i flera veckor i väntan på nytt visum. Med arbetsvisumen följer en massa begränsningar på hur länge du kan stanna, vad du kan jobba med och när du kan resa utanför USA, så att lyckas få ett Green Card (eller medborgarskap) är verkligen värt att fira. Plötsligt kan du resa ut och in och byta jobb hur som helst (eller till och med inte vara anställd alls!) utan att riskera att förlora ditt uppehållstillstånd. Det låter som en fantasi att jag inom EU kunde bo och jobba precis var som helst.

Jag är med i en Facebook-grupp för svenskar i USA, och där är det ofta folk i Sverige som frågar typ “Jag har länge drömt om att bo utomlands och har nu bestämt mig för att flytta till USA. Är det lätt att få jobb som X?” och folk i gruppen som bor i USA blir helt vansinniga över hur frågeställaren kan tro att det bara är att packa väskan och flytta. Det är sååå roligt. Jag tror att det är andra som jag som är stressade över sin visumsituation och här får de äntligen utlopp för sina aggressioner.