Gravidfashion och hunddagis

John var hemma i Tennessee i en dryg vecka och kom hem med kappsäcken full med gravidkläder och babykläder (det här låter som en överdrift, men det är det inte). Det som John trodde var försenat julfirande med hela släkten visade sig vara kombinerat julfirande och lite baby shower. Och eftersom det här var en amerikansk baby shower och amerikaner inte tror på lagom så fullkomligen drunknar vi nu i små bodyn och andra yttepyttekläder. Jag fick se en jättesöt och rörande video från när John öppnar påse efter påse med minikläder inför släktingarna och undrar om vi faktiskt behöver så mycket och alla mammor på plats bara skrattar och ser menande på varandra.

Johns mamma Dianna hade också insisterat på att köpa en hel hög med gravidkläder åt mig. Som den praktiskt (och ekonomiskt!) lagda person jag är hade jag tänkt att det är ju ändå rätt kort tid man är gravid så jag klarar mig säkert med två par gravidjeans och ett par skjortor utöver mina normala kläder. Jag har nog tagit lite stolthet i att handla så lite gravidkläder som möjligt. Lite som om det hade varit fult, och inte anstå en modern kvinna (lol), att gå all in på graviditeten och moderskapet. Vilket låter väldigt dumt nu när jag sätter ord på det.

Men tack vare svärmor har alltså min gravidgarderob nu mer än fördubblats och jag får motvilligt erkänna att tröjor med plats för magen faktiskt är superbra (och då är min mage inte jättestor ännu). Även om jag får på mig mina vanliga tröjor börjar fler och fler bli för korta och jag får gå och dra ner dem hela tiden eller använda de få mer tältliknande skjortor jag har. Jag har alltså kommit till den banbrytande insikten att kläder med rätt passform är bättre än kläder med fel passform. Bra där.

In other news så ska Juno börja på hunddagis i övermorgon! Eller vi ska i alla fall testa ha henne på hunddagis och se om hon trivs. Det är stressigt som det är att börja nytt jobb, men det har inte precis blivit enklare av att koordinera jobbresorna och hundrastandet med John som också jobbar i Lund, speciellt som vi bara har en bil och resan tar 20 minuter med bil och en knapp timme med kollektivtrafik. Med hunddagis blir det förhoppningsvis mindre stress och mindre dåligt samvete. Vi håller tummarna för att hon trivs och kommer överens med de andra dagishundarna.

Advertisements

Första veckan på jobbet

Första veckan på jobbet är över och hittills känns det bra! Det ser ut som att jag kommer att jobba med programmering i C med en kod som har hängt med rätt länge och håller på att förnyas. Typ alla kolleger är män, men det är ju som vanligt då. Jämfört med mitt förra kontor på UT med dragiga fönster och möss är det här kontoret rena himmelriket med skrivbord som kan höjas till ståhöjd och kaffe, te, bubbelvatten, fruktkorgar och så frukost varje fredag. Fast så förväntas man ju vara på kontoret samvetsgrant också…

Sen måste jag bara få gnälla lite över vintern här i Skåne. Det regnar. Hela. Tiden. Vår gräsmatta är som ett kärr och jag tror att vattenpölarna här omkring inte torkat upp sedan i somras. Och tack vare Juno blir det många promenader i mörker och regn. Det är säkert bra för hälsan att jag “måste” ut och promenera varje dag eftersom jag inte vågar klättra längre, men speciellt njutbart är det ju sällan. När jag beklagade mig över regnet för pappa sa han att det är samma klimat som i England, vilket på något sätt tröstade lite och gjorde det lite romantiskt med allt det här jävla regnet. Typ det är inte bedrövligt väder, det är bara brittiskt klimat faktiskt. Tack för den pappa 🙂

Hej då, 2017! Gott nytt år, 2018!

Sen 2 veckor är min Javakurs slut och jag är tillbaka i Eslöv. Hurra! Imorgon börjar jag mitt nya jobb som nån slags IT-konsult. Eftersom jag är uthyrd konsult och bara haft en en timmes intervju med min nya chef vet jag inte jättemycket om vad jobbet kommer att innebära, men företaget verkar spännande. Jag ska jobba på en R&D-avdelning, vilket säkert skiljer sig en hel del från akademisk forskning, men det kanske är lite liknande också.

IMG_3896
En av de sista helgerna under kursen hälsade John på i ett juligt Stockholm

Ja, så är jag ju också gravid i 22:a veckan!! Det är roligt och nervöst och vi längtar tills vi får träffa lilla bebisen. Så här långt har jag mått hur bra som helst och sen ungefär tre veckor tillbaka har jag kunnat känna bebisens rörelser i magen. Och magen den växer för varje vecka som går. Jag hoppas att jag fortsätter må bra, för vi ska förstås passa på att flytta i april, tre veckor före beräknat datum…

IMG_4047
Magen känns betydligt större än den ser ut på den här bilden…

I början av hösten fick vi veta att ägarna till huset vi hyr i Eslöv bestämt sig för att sälja. Vi hade redan under sommaren börjat gå på visningar för att hitta något eget, men då fick vi lite eld i baken och i november slog vi sedan till på ett stenhus i Malmö från 20-talet. Jag har aldrig ägt min bostad tidigare och det känns lite nervöst. Jag ser mycket fram emot att bo mer centralt och nära till klättringsgymmet och hundparker och restauranger och bion och sånt i Malmö. Nu kanske man inte just går på bio så mycket med en bebis, men i alla fall.

IMG_3868
Hit ska vi flytta!

Till sist en bild från Vasa, där vi firade jul för en vecka sen. Trots runt noll grader och bar mark var det tillräckligt tjock is i Månviken för att vi skulle kunna gå ut lite på isen. John fick också testa sparkstötting för första gången. På juldagen började det sen snöa ordentligt, så vi fick verkligen vara med om riktig vinter i Vasa.

IMG_3974